I miss what we had..

Ja, jag insåg idag hur långt bort du glidit.
Hur du stängt mig ute, hur du inte längre vill ha mig i din närhet.
Jag önskar att saker och ting vore annorlunda,
att vi fortfarande var vänner,
att allt som förstörde det aldrig hade hänt.
Jag saknar den där vänskapen,
det där när vi bara kunde sitta i din bil och prata i timtal,
bara åka runt och se på en massa saker ur helt galna vinklar som vi skapade i våra hjärnor.
Jag saknar dig och hur du kunde få mig att skratta,
varför lät vi vår vänskap glida oss ur händerna?!

Du var den enda jag hade kvar där ute,
alla andra är borta och nu är också du det...
Varför gjorde vi det här mot oss själva? </3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0