Taizé, here I come!

Jag åker om åtta timmar och trettio minuter! Det är helt sanslöst.
Jag har nästan packat klart, bara det som ska ner i handbagaget som är kvar, men har dock inte packat det som ska med till Finland och jag vill lägga upp lite bilder till på bilddagboken innan jag åker. Så det känns som att i natt kommer bli en sen natt..

De senaste dagarna har jag umgåtts med mina konfirmander, träffat världens bästa Emelie, haft en träff med en mkt söt hund och dennes matte, varit på Vampire Lounge med Kalle, Jessie, Lollo, Oscar och Robert samt spenderat varje natt med att somna i Roberts armar och varje morgon vakna upp med honom bredvid mig.
Det har varit ganska hektiskt faktiskt, men oerhört roligt!

Imorgon konfirmeras mina konfirmander, det känns lite sorgligt att jag inte kan vara där måste jag säga... Jag får skylla mig själv för jag visste om det redan från början att det skulle bli så att jag missade deras konfirmation, men då visste jag inte ens att jag skulle bli så sammansvetsad med dem, det har jag inte blivit de andra gångerna jag varit ledare.
Dock så blev det så den här gången, vilket jag är glad över, men nu var jag ju nästan på väg att börja gråta när jag såg dem öva inför redovisningen och jag insåg att jag inte skulle få se dem göra det på riktigt!

Jag är taggad inför Taizé, ska bli så grymt att komma tillbaka dit, men samtidigt känns det så konstigt för jag vet ju att jag knappt kommer träffa Robert på en månad från imorgon bitti. Just nu ligger han här bredvid och sover och jag vill bara krypa in i hans famn och känna den där underbara känslan jag alltid gör när jag är med honom. Och just idag är det extra svårt att känna att jag kommer klara att åka ifrån honom för jag kom in i en svacka för några timmar sedan, en sån där då alla tankar man kan tänka är negativa och elaka mot mig själv. Jag hoppas det går över till imorgon, men det borde det ha gjort, det gör det nästan alltid...

Nej ni, nu måste jag göra klart allt och sedan sova! Är tillbaka den 6e juli!
Ciao!

Tisdag!

Hahaha jag insåg precis att jag i förra inlägget var helt övertygad om att det var tisdag, men det var måndag! Så blir jag när jag är ledig, jag får för mig att jag gör så mkt att det blir flera dagar av en dag, jag kanske inte mår så bra av att vara ledig hela tiden? :P

Men iaf, igår fick jag alltså tentaresultatet så nu är mitt sommarlov igång på riktigt, det känns skönt. Och tack för gratulationerna Malin!
Idag har jag spenderat med att först vara iväg och fixa mina naglar så nu är de fina igen. Efter det åkte jag in till stan och träffade Oscar som är hemma i Sthlm ett par veckor nu, sjukt roligt. Vi gick omkring i stan, gick i affärer, han klippte sig och lite sånt :)

Nu är jag i Kista hos Robert och ska snart få mat. Hihi, kött och massa gott blir det *mums*
Sen kanske det blir promenad till Gallerian och köpa godis och sen titta på film eller kanske första avsnittet av de nya avsnitten av True Blood som började sändas den 14e juni. *hihi*

Men nu ska jag försöka övertyga min pojkvän om att jag visst ska hjälpa till med maten. Han är envis som en åsna när det kommer till allt, har han bestämt sig för något så ändrar han sig inte och idag är det att han ska göra maten.

Och varför han kallas för Aru vet jag inte riktigt, det finns väl säkert någon anledning, men han är med i en grupp på skolan som får konstiga namn som Aru, Mitten och FooFoo så jag skyller på de som hittar på namnen ;) ^^

Ciao!

JAG KLARADE DET!

JAG KLARADE JURIDIKTENTAN! *hoppar och studsar*

Fick visserligen reda på det igår, men orkade inte skriva då.
Har också hunnit fylla 20 år sedan jag skrev sist, i söndags var det minsann.
Men nu måste jag hinna hänga tvätt, packa ihop mina saker och äta på tjugo minuter innan jag ska iväg och flänga runt hela dagen!

Ciao!

Intensiv vecka...

Den började med läger med mina konfirmander, som var hur mysigt som helst! Men också väldigt intensivt, men mina konfirmander var helt klart underbara, jag vill inte låta dem konfirmeras för då kanske jag inte träffar dem igen...!
Det blev i alla fall ett kanonbra läger med massa skratt, lite bad, men även en beskärd del av tårar, alla de där sakerna som ett läger bör innehålla!

Vi kom hem igår eftermiddag och då mötte Robert mig i Tumba och jag fick ett jättefint kort av honom, han är så söt! Sedan var vi hemma och jag hispade omkring över hans erkännande att jag skulle få träffa hela hans familj idag när vi skulle till Eskilstuna och fira midsommar och hans pappas födelsedag.
På kvällen hade jag iaf lyckats lugna ner mig tillräckligt för att kunna packa ihop mina saker och ta mig till Flemingsberg och sätta mig på tåget. Väl på tåget hittade vi min klasskamrat Angelica och jag lyckades fokusera bort från vad jag var på väg för att göra.
Väl framme gick det bra och trots mkt nervositet så kändes det rätt okej efteråt.

Idag har det varit full rulle sedan vi klev ut genom rumsdörren. Så nu har jag också träffat alla syskon, alla respektive och alla syskonbarn, på en och samma gång! Det blev en del att göra kan man väl säga... Men det har varit trevligt och väldigt mysigt och nu ska jag och Robert bara ta det lugnt hela kvällen med godis, snacks och läsk och basta och titta på film.

Tjing!

PS: Neeej, jag har inte bytt pojkvän för er som inte varit så uppmärksamma, jag har bara bestämt mig för att kalla Aru för Robert istället eftersom han faktiskt heter det ^^ :P

Söta konfirmander

Igår hade jag och Robert varit tillsammans en månad, det känns som att tiden gått galet fort samtidigt som det känns som att det gått mer tid än så. Bra känns det i vilket fall!

Idag så vaknade jag och hade huvudvärk och kom ner till frukosten och var på ganska dåligt humör, men detta lättade ganska mkt när konfirmanden Amanda kom fram till mig, la armarna om mig och kramade om mig hårt! Efter det har hon kommit och kramat på mig flera gånger idag. Så hon har helt klart förhöjt min dag idag tillsammans med att jag fick sova lite till efter frukosten eftersom vi var lediga en stund på förmiddagen.

Nu ska vi ha ledarträff igen så jag måste sluta skriva.
Ciao!

Ibland så...

Ibland önskar jag att saker och ting var annorlunda,
att vissa människor som inte längre är en del av mitt liv fortfarande skulle vara det för jag saknar dem.
Dock så finns det väl en person jag specifikt saknar mest,
han ställde upp i vått och torrt,
vi skrattade alltid när vi träffades,
men vi kunde även ha diskussioner om viktiga saker.
Och så en dag insåg jag att han inte längre var densamme som innan,
att vi glidit ifrån varandra och att jag inte kunde göra något för att det skulle bli bra igen.
Jag vet att det till viss del var mitt fel,
jag mådde inte bra,
jag orkade inte höra av mig,
jag trodde på något som visade sig vara en ren lögn.
Allt detta tillsammans ledde till att jag förlorade honom.
Vänskapen jag trodde skulle vara livslång,
han som var min tillflyktsort när det bara var kaos,
han som alltid fick mig på rätt köl igen,
han vars vänskap för mig var så värdefull,
allt detta gick förlorat.

Om du läser det här och förstår att det är dig jag pratar om så vill jag att du ska veta att jag saknar dig och vår vänskap.
För den betydde verkligen något,
väldigt mycket.

Läger med konfirmanderna

Idag åkte vi iväg till Sörgården med våra sommarkonfirmander och väl här har det bara regnat, regnat och regnat, men vi har haft det ganska mysigt ändå.
Vi har ledarträffar när konfirmanderna har lektioner och pratar om kärlek, lekar, hur man är en bra ledare och sådant och vår grupp är väldigt mysig. Konfirmanderna är väldigt söta.

Carla, prästen, sa någonting väldigt bra ikväll på mässan när vi pratade om dopet och att man i dopet ber om att den som döps ska få ett rikt liv.
"Med rikt liv menas att man finner meningen med livet och glädjen i att få leva"

Det var något som drog till sig min uppmärksamhet och det var helt klart talande, kändes som att det var riktat till precis alla för det är ju sådana saker man funderar på.

Ciao ciao!


Emelie, fika nästa vecka nån dag förresten? Jag saknar dig ju! <3

God natt!

De senaste dagarnas renovering har helt sugit musten ur mig så jag tänker gå och lägga mig nu så jag orkar med hela dagen imorn.
Det ska bakas, städas och börja packas innan alla gäster kommer, hej och hå.
Godnatt!

Trött efter tre dagars renoverande

Det är helt sjukt vad slut man blir av sånt här,
fysiskt kroppsarbete tre dagar i sträck och jag är helt slut.
Men vi har galet roligt när vi bygger och fixar och trixar iaf!

Ikväll ska jag däremot bara ta det lugnt och mysa med Aru.
Imorn blir det upp tidigt och fortsätta renoveringen i kyrkan och då blir det klart!
Bra vecka det här,
bra vecka.

Ciao!


Till "R"

Du kallar dig det i kommentaren så det är också vad du får heta här.
Jag måste dock bara säga att jag inte riktigt ser hur du får det till att jag har många oseriösa förhållanden då den enda pojkvännen jag haft av de du räknade upp var Anders. Basse och Björn var ingen av dem en pojkvän, vilket ganska tydligt framgår.
Att jag kanske inte varit så seriös med killar det senaste halvåret har haft sina anledningar som jag anser att de som behöver veta redan vet om och självrannsakan har jag ägnat väldigt mkt tid till, vilket i första fallet var anledningen till att jag gjorde slut med Anders, vilket också skrevs ut i bloggen.
Att jag skriver vet jag att personen i fråga inte stör sig på, men jag anser ju också att stör man sig på vad jag skriver så behöver man inte läsa, eller har jag fel?
Hoppas även du får en trevlig sommar!
Kram

Renoveringen påbörjad!

Idag började vi renoveringen av Softrummet!
Det har varit sjukt kul hela dagen, vi har målat klart allt så nu är det tapetsering, sy överdrag till våra nyinköpta kuddar, ordna schablonerna till texten som ska skrivas på väggen och sedan blir det att måla dit texten.
Kommer bli så galet snyggt!
Det känns också väldigt roligt att alla som arbetar i kyrkan och har kommit förbi idag har uttryck hur fint de tycker att det blir och att vi varit duktiga som både planerat och genomfört det hela på förhållandevis kort tid. Trevlig när de som faktiskt måste dras med det hela mer än vi behöver blir nöjda :)
Rummet blir nu blått och svart,
det blå vittnar både mina byxor och min tröja om då jag har två par handavtryck på byxbenen och ett par på tröjan, i brösthöjd ordnade av min käre Bråkmakare. Det står även Sado på ryggen av min tröja, vilket är en förkortning av Sadisten. Som Bråk så fint uttryckte det "Höjden av lathet är att göra smeknamn av smeknamnen för att de ursprungliga tar för lång tid att säga" ^^
Bråk's tröja ser likadan ut förutom att det står Bråk på hennes rygg, här är vi jämställda så det sjunger om det ^^ :P

Imorn är det dags att fortsätta med renoveringen så jag borde verkligen gå och lägga mig eftersom jag ska vara tillbaka i kyrkan om mindre än nio timmar, men det löser sig nog.
Jag vill inte gå och lägga mig, det är alldeles för tomt där måste jag påstå. Har vant mig så mkt med att det nästan alltid är någon annan i rummet där jag sover, har det inte varit Aru så har det varit Veran de senaste veckorna och i lördags var det Tina. Så att sova ensam känns väldigt ovant och konstigt.
Jag saknar dig Aru!

Idag åkte Veran också iväg på sin månadstripp runt i Europa, hon och Sofia ska tågluffa. Hoppas de har roligt så ska jag hålla utkik efter tentaresultaten och roa mig här hemma :D

Och Rebecka, jag saknar dig också! Men vi ses på fredag darling <3

Nej nu ska jag nog sluta och gå och lägga mig.
Ciao!

Fegt.

Jag tycker det här är mkt egendomligt,
någon som anonymt följer min blogg och inte kan säga till mig vem den är när den kritiserar mitt liv och vad jag känner?

Vad jag tycker är egendomligt i det hela är att du så uppenbart stör dig på vad jag skriver, men ändå fortsätter du läsa. Du behöver inte läsa, det är ingen som tvingar dig.
Jag tänker fortsätta skriva,
och jag tänker skriva om precis det jag känner för och om det inte faller dig i smaken får du väl sluta läsa.

En annan sak jag tycker är märkligt är att du säger att det dyker upp saker jag är sårad över och sedan är jag kär helt plötsligt.
Har det någonsin slagit dig att de saker jag är sårad över kanske inte har det minsta med kärlek att göra? Det finns faktiskt möjlighet att bli sårad av vänner, eller snarare de man tror är ens vänner, och även av sin familj.

En annan märklighet i din kommentar är det faktum att du skriver att jag älskar folk i en handvändning så fort det dyker upp ett namn. Innan jag insåg att jag älskar Aru skrev jag att jag älskade någon på bloggen senast den 28e september 2008. Det är inte riktigt som att jag älskat massa människor däremellan, eller hur? Men vill du tycka det så varsågod.

Jag tycker däremot du kan säga vem du är,
att kommentera min blogg utan att kunna säga vem du är och kritisera mitt liv och mina känslor är fegt.

Juridiktenta imorn...

Imorn smäller det, då ska jag sitta på en fem timmar lång tenta på Frescati.
Det känns som att det kommer kunna gå vägen,
jag är anmäld till tentan,
jag har godis och läsk,
jag har pluggat tillräckligt,
jag hoppas iaf.
Hope is the last to die...

Tentan skriver jag kl. 13-18 imorn, så försöker någon nå mig då så kommer man att misslyckas.

Efter tentan så ska jag hem och packa grejerna jag ska ha med mig till Tina för att sedan åka ner till Lisa och ha lite firande över att min termin är slut. Det ska alltså drickas lite cider i trevligt sällskap.
Senare på kvällen ska jag åka till Kista och träffa Aru, ska bli så skönt att träffa honom igen. De här dagarna har känts som en evighet, vilket känns väldigt elakt att säga med tanke på att jag vet att Veran går igenom något mkt värre.

Fredag ska jag först sova ut, sen ska jag mysa massor med Aru hade jag tänkt innan jag ska åka ner till Stora Vika och förbereda Tinas studentdag!
Lördag så tar min söta syster studenten!

Nej nu ska jag fortsätta med mitt pluggande så att jag kan hålla hoppet uppe och ångesten borta.
Ciao!


Dag på stranden

Till den anonyma personen som i en kommentar till förra inlägget undrade hur jag kan älska någon efter så kort tid;

Jag har ingen aning om ifall du känner mig eller inte, men jag har en del erfarenhet på området kärlek och har lärt mig en hel del om det under mitt snart 20åriga liv.
Jag tror inte ett dugg på det där med att det måste gå tid för att man ska kunna älska en person, jag tror att det handlar om hur snabbt man lär känna personen och vad man upplever när man är med den personen.
Jag vet att kärlek är något som kan drabba än som ett knytnävsslag i magen när man minst anar det, vilket precis var fallet när jag träffade Aru. Jag hade slutat leta och sedan var han bara där, killen som symboliserade så mycket saker jag alltid letat efter och detta var något jag märkte efter en kväll för att vi pratade så mycket och det hände så mycket saker just den kvällen som gjorde att jag insåg att han var en bra kille.
Att jag sedan insåg att jag aldrig känt så här för någon förut gjorde saken ännu lättare, jag har haft en del pojkvänner, men med honom känns allt som nytt, på ett sätt det aldrig känts förr.
Därför kan jag säga att jag älskar honom.



Idag har varit en helt underbar dag!
Jag och Veran har legat på stranden och solat samtidigt som vi pluggat effektivt i flera timmar. Vi har även haft picknick och jag har badat för första gången i år. Det var faktiskt väldigt skönt måste jag då säga, lite kallt första gången jag hoppade i, men sen var det härligt resten av tiden.
På väg hem mötte vi Karin och blev inbjudna att komma ner och titta på lite kläder som hon antagligen skulle kasta, så när vi precis hade ätit middag så kom hon och ringde på dörren så vi kom tillbaka nån timme senare med varsin kasse nya kläder. *haha*
Nu sitter Veran och läser lite anteckningar och jag har städat halva rummet och ska snart titta på CSI och sen soooooova, efter att vi bäddat med nya lakan i sängen :P
Ciao ciao!

RSS 2.0