Tänk på den du...

Sitter bland alla människor,
men ingen ser mig.
Försöker prata,
men ingen hör mig.
Sitter där,
alldeles ensam i en folkmassa som tror att de ser,
men de ser ingenting,
de ser inte hur livet verkligen ser ut.
Deras liv kretsar kring smink och andra ytliga ting,
men det enda som är ytligt på mig är min hud.
Jag är så totalt olik dem,
med ett så totalt sargat inre som tvingat mig se världen ur ett annat perspektiv.
Jag bryr mig väl inte om smink!
Det finns andra, mycket viktigare saker än att äga ett Chanelpuder.
Varför ser inte människor mig?
Är jag så osynlig och obetydlig?
Är det verkligen så här mina skoldagar ska se ut i ett år till?
image7
Tänk på den du...

Kommentarer
Postat av: Nathalie

Nej nej du e inte obetydlig och osynlig gumman!!
Det får du inte tro, du betyder massor för mig och lika mycket för dina anndra vänner det lovar jag.
Känns det inge bra att börja skolan nu igen eller?
Jag saknar dig varfall jätte mycket.. slå en pling när du e tillbacka på Lidingö igen om du känner för det.
// PussPuss Natta

2007-08-23 @ 00:56:57
Postat av: Sandra

Glöm mig inte Mian :)
Jag är inte heller som de! du klarar dig utan mig där! Förstår precis vad du menar, grejen e den att det är inte du som e osynlig, de är de som är bakom glaset, fast i deras egen spegelbild i ett tomt rum.

2007-12-08 @ 21:08:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0