Dags för självrannsakan...
Okej, så här är läget,
jag har blivit dumpad av killen som betydde mer än mycket annat för mig.
Och inte långt efter ber han om en andra chans...
Så vad gör jag åt saken?
Jo jag försöker sortera ut vad jag vill med allt det här. Vill jag gå tillbaka till honom nu när han bett om en andra chans?
Svaret är så enkelt som:
Jag Vet Inte.
Ja, precis så är det,
jag vet inte.
Jag vet inte alls vad jag ska göra...
En del av mig vill gå tillbaka till honom och försöka göra allt bra igen,
medan en annan del av mig säger precis tvärt om...
Jag vet inte vad jag vill just nu,
för jag är rädd.
Rädd för att han ska såra mig igen,
rädd för att han ska göra likadant igen,
men samtidigt rädd för att förlora honom.
Så vad jag gör?
Jag vet inte,
det enda jag vet är att jag behöver lite tid för mig själv,
lite ensam tid utan någon som försöker påverka mig för att själv komma fram till vad jag vill.
Och det kommer ta tid,
men när jag väl kommit fram till hur läget ligger så kan vi prata om det här.
Men just nu,
vänta inte på mig,
vänta inte på att jag ska bli redo,
för jag vet inte om jag någonsin kommer att bli det igen.
Och om jag blir det så kommer det behöver byggas upp från början,
precis allt kommer behöva byggas upp från början igen.
Då handlar det om att lära känna varandra på nytt,
det handlar om att dejta all over again och precis allt sånt.
Kanske är det precis vad vi behöver?
Jag kommer vänta ändå. Du är värd att väntas på.. Jag kommer vänta tills du säger om det finns en chans till.. det får ta så lång tid som du behöver. Och om du bestämmer dig för att vi kan försöka en gång till, så vet jag att vi måste börja om från början. Jag är villig att göra det, jag vill förtjäna din tilltro och din kärlek igen, med tiden. Jag tror vi kan ha det så väldigt väldigt bra tillsammans, att jag skulle inte vilja göra annat än att bygga från grunden igen. Känn ingen press, jag ska låta dig vara och tänka för dig själv. Jag vill att beslutet ska komma från ditt hjärta. Anledningen att jag svarar på detta är att du skrev en fråga i slutet, den kanske var retoriskt menad men jag svarar ändå. Slutligen, om du inte känner att du vill ge mig en chans till.. så vet att du inte kommer att förlora mig helt och hållet.. Jag kommer behöva komma över dig, men jag måste ha dig i mitt liv, på ett eller annat sätt. Ta hand om dig tills vi hörs igen. Jag älskar dig.
