Maria

Det var vad jag drabbades av helt plötsligt när jag gick hem från bussen för snart en timme sedan.
Jag gick och lyssnade på musik och pulsade runt i snön och helt plötsligt så började jag bara le, leendet blev bredare och bredare och bredare och tillslut började jag skratta högt, rakt ut i natten. Jag kände en sådan sprudlande glädje att jag inte riktigt kan beskriva det. Jag hoppade runt i snön och bara skrattade, det bubblade i hela kroppen och jag ville bara skratta och hoppa omkring i all evighet.
Det sitter fortfarande kvar i skrivandets stund och jag har därför lite svårt att sova, men det blir nog bra till slut.

Varför jag drabbades av detta vet jag inte.
Kanske för att jag haft en underbar helg, med massa trevliga telefonsamtal, massa trevliga sms och massa trevliga möten med människor?
Kanske för att allt på jobbet idag gick kanon och det var perfekt, på kronan rätt i kassan och hela grejen?
Kanske för att jag och Rebecka åker på kryssning imorn?
Kanske för att jag och Hannah ska gå ut på onsdag?
Så många kansken, men inget svar.

I vilket fall som helst mår jag i skrivandets stund sinnessjukt bra och bara skrattar och ler!