Dag på stranden
Till den anonyma personen som i en kommentar till förra inlägget undrade hur jag kan älska någon efter så kort tid;
Jag har ingen aning om ifall du känner mig eller inte, men jag har en del erfarenhet på området kärlek och har lärt mig en hel del om det under mitt snart 20åriga liv.
Jag tror inte ett dugg på det där med att det måste gå tid för att man ska kunna älska en person, jag tror att det handlar om hur snabbt man lär känna personen och vad man upplever när man är med den personen.
Jag vet att kärlek är något som kan drabba än som ett knytnävsslag i magen när man minst anar det, vilket precis var fallet när jag träffade Aru. Jag hade slutat leta och sedan var han bara där, killen som symboliserade så mycket saker jag alltid letat efter och detta var något jag märkte efter en kväll för att vi pratade så mycket och det hände så mycket saker just den kvällen som gjorde att jag insåg att han var en bra kille.
Att jag sedan insåg att jag aldrig känt så här för någon förut gjorde saken ännu lättare, jag har haft en del pojkvänner, men med honom känns allt som nytt, på ett sätt det aldrig känts förr.
Därför kan jag säga att jag älskar honom.
Idag har varit en helt underbar dag!
Jag och Veran har legat på stranden och solat samtidigt som vi pluggat effektivt i flera timmar. Vi har även haft picknick och jag har badat för första gången i år. Det var faktiskt väldigt skönt måste jag då säga, lite kallt första gången jag hoppade i, men sen var det härligt resten av tiden.
På väg hem mötte vi Karin och blev inbjudna att komma ner och titta på lite kläder som hon antagligen skulle kasta, så när vi precis hade ätit middag så kom hon och ringde på dörren så vi kom tillbaka nån timme senare med varsin kasse nya kläder. *haha*
Nu sitter Veran och läser lite anteckningar och jag har städat halva rummet och ska snart titta på CSI och sen soooooova, efter att vi bäddat med nya lakan i sängen :P
Ciao ciao!
Jag har ingen aning om ifall du känner mig eller inte, men jag har en del erfarenhet på området kärlek och har lärt mig en hel del om det under mitt snart 20åriga liv.
Jag tror inte ett dugg på det där med att det måste gå tid för att man ska kunna älska en person, jag tror att det handlar om hur snabbt man lär känna personen och vad man upplever när man är med den personen.
Jag vet att kärlek är något som kan drabba än som ett knytnävsslag i magen när man minst anar det, vilket precis var fallet när jag träffade Aru. Jag hade slutat leta och sedan var han bara där, killen som symboliserade så mycket saker jag alltid letat efter och detta var något jag märkte efter en kväll för att vi pratade så mycket och det hände så mycket saker just den kvällen som gjorde att jag insåg att han var en bra kille.
Att jag sedan insåg att jag aldrig känt så här för någon förut gjorde saken ännu lättare, jag har haft en del pojkvänner, men med honom känns allt som nytt, på ett sätt det aldrig känts förr.
Därför kan jag säga att jag älskar honom.
Idag har varit en helt underbar dag!
Jag och Veran har legat på stranden och solat samtidigt som vi pluggat effektivt i flera timmar. Vi har även haft picknick och jag har badat för första gången i år. Det var faktiskt väldigt skönt måste jag då säga, lite kallt första gången jag hoppade i, men sen var det härligt resten av tiden.
På väg hem mötte vi Karin och blev inbjudna att komma ner och titta på lite kläder som hon antagligen skulle kasta, så när vi precis hade ätit middag så kom hon och ringde på dörren så vi kom tillbaka nån timme senare med varsin kasse nya kläder. *haha*
Nu sitter Veran och läser lite anteckningar och jag har städat halva rummet och ska snart titta på CSI och sen soooooova, efter att vi bäddat med nya lakan i sängen :P
Ciao ciao!
Kommentarer
Postat av: #2
Tycker det mest låter som att du beskriver en förälskelse och att det inte är honom i sig utan kvaliteérna du 'älskar'.
Säger inte att det är omöjligt att älska en person fort (men tror personligen att man först blir förälskad och sedan kommer kärleken) dock så har jag följt din blogg ett tag och med inte allt för ojämna mellanrum dyker det upp ett inlägg om hur du är sårad och inte kan sluta tänka på ngt och strax efter att du är tokkär. och när väl ett namn kommer upp så älskar du honom i en handvändning.
Egendomligt är vad det är, egendomligt, tycker du inte?
Postat av: Bråkmakarn
Woah.. här har det hänt grejer O.o
Trackback
