Maria

Jag vet inte vad det här inlägget kommer att handla om,
jag kan inte lova er att det kommer stå något vettigt alls så om ni vill läsa vettiga saker och inte bara mina spontana tankar, känslor och intryck precis i skrivandets stund så borde ni sluta läsa ungefär vid den här punkten.

Jag har kommit fram till att jag är kär, kär i våren, i hur blommorna slår ut och hur det alltid framkallar ett enormt lyckorus inom mig, hur jag vill hoppa och faktiskt vill kliva ur sängen på morgonen. Därför saknar jag den så otroligt mycket just nu, den är verkligen kärlek för mig. Jag är bitter som få över den eviga snön och kylan, jag vill byta ut vinterjackan mot kjol, vårskor och en tunn jacka.

Jag har också kommit fram till att jag är skeptisk till det mesta just nu, jag har jätte svårt att lita på människor just nu, speciellt de som är nya i min omgivning och inte visat att de kommer finnas där även om jag berättade de allra mörkaste hemligheterna om mig själv, det där som är en så stor del av mig, som jag inte kan dela med mig av till alla. De där hemligheterna som bara de allra närmaste vet, de där som aldrig skulle använda det emot mig.

Jag saknar det där med att ha ett förhållande, det där med att gå hand i hand med nån, kunna krypa in i någons famn och kunna se in i någons ögon och se kärlek i blicken. Jag saknar alla de där sakerna som skrämmer mig något otroligt när jag väl har det. Jag vill träffa den där människan som kan lära mig att det inte behöver vara så farligt, att det finns personer som går att lita på, att man inte behöver vara rädd för att låta någon komma nära... Dock lär det väl dröja innan den personen kliver in i mitt liv, tror jag. Fast de säger ju att det alltid sker när man som minst anar det, så vi får väl se.

Samtidigt trivs jag rätt bra som singel, jag kan göra vad jag vill, jag kan jobba, plugga, sova. Göra vad jag vill med min tid utan att det finns någon annan som kräver tid och engagemang. Fast det vore ju kanske lite trevligt att ha nåt att lägga tid och engagemang på också, men det kommer väl när det kommer. Fram tills dess ska jag njuta av min tid med mig själv och mina vänner, för jag har några av de bästa vänner som går att finna!

Jag är dock väldigt trött och seg just nu och känner att jag borde sluta skriva och försöka ta tag i det där med att sova samt försöka lösa andra problem som inte riktigt är beredda att ventileras på bloggen.
Ciao och godnatt!